Brinna ut
Likt en mardröm, när natten faller
Växer mörkret, än en gång
Och likt en sen skörd, när vintern kommer
Förtvinar vi, än en gång
Som gräset ruttnar i unkna vindar
Bryts vi ner, än en gång
Att brinna ut är vår sista önskan
Vår sista utväg, vårt sista hopp
Att brinna ut är ett ljus i mörkret
Ett steg på vägen, ett sista steg
Ett sätt att lämna, ett sätt att sluta
Att brinna ut är ett sätt att bli
En punkt i slutet, ett veck i kanten
Att brinna ut är ett sätt att ge sig av
Ett sätt att släppa tag
Ett sätt att slippa vara
Ett sätt att välkomna sin grav
Att brinna ut är ett sätt att ge sig av
De flesta sitter kvar och låter livet hända
De flesta slutade brinna för så länge sedan
De flesta möter alltjämt allt sämre tider
De flesta sitter kvar när livet lämnar dem
De slarvas bort i minnet av det som varit
De slarvas bort i skuggan av det de blev
De slarvar bort det lilla som ännu kvarstår
Det är alldeles för sent
Att brinna ut är alldeles för sent
Likt en saga, när hoppet vaknar
Växer gräset än en gång
Och likt en blomning, när solen strålar
Slår vi ut, än en gång
Som själen kvicknar i nya vindar
Ser vi dagar framför oss
Att blomma ut är vår nya önskan
Ett steg på vägen, ett första steg
Ett sätt att blunda, ett sätt att orka
Att blomma ut är ett sätt att dö
En dag i taget, en stund i sänder
Att blomma ut är ett sätt att ge sig av
Ett sätt att sluta vara
Att blomma ut är ett sätt att ge sig av
Ni sprider ut er aska över nya ängar
Ni sprider ut er själva för tunt igen
Ni tar er närmre slutet för varje andetag
Ni andas in, men det är alldeles för sent
Det är alldeles för sent
Att andas in är alldeles för sent
Att brinna ut är alldeles för sent